Kerran vuodessa Rusukilla on mahdollisuus tavata kunnan poliitikot laajennetussa neuvonpidossa. Jos muistatte niin olimme kovin pettyneitä viime vuonna kun ainoastaan yksi poliitikko tuli meitä kuuntelemaan. Tällä kertaa kuuntelijoita oli paljon enemmän ja he tuntuivat olevan kiinnostuneita kysymyksistämme. Siellä olivat mm. kunnanneuvokset Marlene Burwick (s), Ilona Szatmari Waldau (v), Maria Gardfjell (mp) ja oppositiopuolueista Mohamad Hassan (fp), Ebba Busch (kd) ja Cecilia Forss (m). Myös kaupunginjohtaja Joachim Danielsson oli siellä.
Meillä oli myös mukana kirje poliitikoille. Tässä näette sen:
"Till berörda politiker i Uppsala kommun
Vi i Sverigefinnarnas språk- och
kulturförening i Uppsala (Rusukki) har under de senaste åren fått kämpa hårt
för att få gehör för våra hjärtefrågor: finskspråkig verksamhet i förskolan,
skolan och äldreomsorgen. Vi har många gånger i samråd med tjänstemännen känt
oss frustrerade, när vi inte har kommit framåt i frågor som berör den
sverigefinska minoriteten, eftersom vi har fått höra att det är ni politiker
som beslutar.
Vårt envisa arbete har till viss del
ändå lett till resultat. Nyligen öppnade den andra finskspråkiga avdelningen på
Hällby förskola. Inom äldrevården har vi länge fått arbeta för att all personal
på det finskspråkiga äldreboendet Onnela ska vara finskspråkig samt att de ska
få tillåtelse att tala finska med varandra(!). Också där verkar utvecklingen nu
gå i rätt riktning, vilket är glädjande.
Det återstår dock flera frågor där
minoritetslagens intentioner enligt vår mening inte uppfylls på ett tillfredsställande
sätt. Dessa gäller förbättring av undervisning i och på finska i grundskolan,
barns rätt att få förskoleverksamhet helt eller delvis på finska utanför den
befintliga finskspråkiga förskoleavdelningen Huvikumpu/Villekulla och slutligen
de äldres rätt att få service helt eller delvis på finska utanför den
finskspråkiga avdelningen på äldreboendet Onnela/Fortuna.
Vi anser
- - att modersmålsundervisning i finska måste
förbättras både kvalitativt och kvantitativt för att nå betygskriterierna i
Skolverkets kursplan för finska som modersmål
- - -att det ska finnas reella
möjligheter att läsa finska som elevens val, skolans val eller språkval i Uppsala
- -att trespråkiga barn ska ha rätt att
läsa finska även om de redan får modersmålsundervisning i ett annat språk.
- -att kommunen ska erbjuda modersmålsstöd eller annan verksamhet åtminstone delvis på
finska i förskolan till alla sverigefinska familjer som begär det
- - att finskspråkiga äldre
på andra äldreboenden än Onnela ska erbjudas service åtminstone delvis på
finska
- -att information om
minoritetslagen bättre ska spridas bland tjänstemän och politiker för att
kommunen ska kunna följa dess intentioner.
- -att de
minoritetspolitiska satsningarna i större grad ska integreras i kommunens
ordinarie verksamhet.

Skolan
Trots att Uppsala ingår i förvaltningsområdet
för det finska språket och trots att vi har en ny skollag som föranlett att
kommunen årligen får ett extra statsanslag, erbjuds Uppsalas finskspråkiga
elever uppseendeväckande nog mindre modersmålsundervisning idag än vad man
erbjöd elever i 1970- och 1980-talets Uppsala. Språkskolan har fått extra
tilldelning med 1,7 kr per invånare och år i Uppsala sedan 2009 för
att kunna uppfylla de intentioner lagstiftarna hade
med lagändringen och vi anser att det inte avspeglas i
modersmålsundervisningen. I början av 2013 har vi ifrågasatt Språkskolans
redovisning av hur pengarna har använts, och vi har skickat en skrivelse till
kommunens klagomålshantering i december 2013. Trots detta har kommunen ännu
inte återkommit med svar på vår skrivelse. Vi önskar att sverigefinska grundskolebarn
ska erbjudas undervisning i finska med samma kvalitet som undervisningen i
moderna språk vad beträffar pedagogik, litteratur och undervisningstid (minst 80
min/veckan) i syfte att nå betygskriterierna i Skolverkets kursplan för finska
som modersmål. Enligt Europarådet är 60-80 minuter undervisningstid i ett
minoritetsspråk för lite för att utveckla språket tillfredsställande.
Situationen för finskan i skolan är
oroande. Den modersmålsundervisning som erbjuds idag äger rum utanför timplan, på
eftermiddagstid, och är endast cirka 30-40 minuter/vecka. Många gånger sker
undervisningen dessutom i grupper med elever i olika åldrar och med olika
kunskapsgrad i finska. Barnen har med dessa förutsättningar inte möjlighet att
bli tvåspråkiga i både tal och skrift och är långtifrån att nå de
betygskriterier som Skolverket har satt upp i kursplanen för finska som
modersmål. Vi anser att både kvantiteten och kvaliteten av
modersmålsundervisningen i finska måste höjas och att det extra statsbidraget (se
ovan) ska användas till detta. Enligt
minoritetslagen ska minoriteten få samråda med myndigheterna om sådana beslut
som särskilt angår minoriteten, inte minst när det gäller användningen av medel
för verksamheter. Vi anser inte att det har skett när det gäller
modersmålsundervisningen i finska i grundskolan.
För att
förbättra barns möjligheter att utveckla sin tvåspråkighet på hög nivå borde
det också finnas alternativa sätt att få undervisning på. Enligt Språkskolan är
det möjligt att även läsa finska som elevens val, skolans val eller språkval,
eller genom tvåspråkig undervisning där större grupper barn finns. I dag
finns dock ingen kunskap eller beredskap från kommunens sida att faktiskt kunna
anordna detta i praktiken. Barnfamiljer
som efterfrågar detta bollas runt bland tjänstemännen och får inget
svar. Det är beklagligt eftersom det står
i minoritetslagen och i kommunens egen minoritetspolicy att minoritetsbarns
möjligheter att utveckla sitt minoritetsspråk och sin minoritetsidentitet ska främjas
särskilt.
Det finns numera ett växande antal
familjer där barn växer upp med tre språk, av vilka ett är finska. För att
förbättra dessa barns möjligheter att behålla sin flerspråkighet anser vi att
trespråkiga barn i Uppsala ska ha rätt att läsa finska även om de redan får
modersmålsundervisning i ett annat språk, i de fall där föräldrarna önskar det.
Förskolan
Uppsala
kommun ska enligt minoritetslagen erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis
på finska. I dagsläget erbjuds inte
ens modersmålsstöd till alla sverigefinska familjer som är intresserade, trots
att modersmålsstöd ska erbjudas alla barn med annat hemspråk än svenska, och
trots att det egentligen är mindre än vad formuleringen ”delvis på finska” i
minoritetslagen ska avse. Det är allvarligt att många finska förskolebarn på
detta sätt inte får sina språkliga rättigheter tillgodosedda. Därför anser vi att
kommunen måste ge tydligare riktlinjer när det gäller de svenskspråkiga
förskolornas ansvar enligt minoritetslagen.
Om kön till en helt finskspråkig
förskola fortsätter att växa bör nästa finskspråkiga förskoleavdelning placeras
i ett annat område än den befintliga finskspråkiga förskolan i bortre Luthagen.
De sverigefinska familjerna i Uppsala bor utspridda i hela kommunen och ett
antal av dem har inte kunnat välja finskspråkig förskola därför att den ligger
så långt borta från bostaden att resorna blir orimligt svåra för
heltidsarbetande småbarnsföräldrar.
Äldreomsorgen
Enligt minoritetslagen
ska kommunen erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på finska. Det betyder att
det utöver den befintliga finskspråkiga avdelningen på Fortuna/Onnela även ska
finnas andra former av finskspråkig service för de äldre, exempelvis
tvåspråkiga avdelningar eller avdelningar där det finns åtminstone någon i den
fasta personalen som kan kommunicera med de äldre på finska. För de äldre som
behöver hjälp hemma bör det finnas möjlighet till finskspråkig hemtjänst och
hemsjukvård.
Det
är alltså viktigt att klargöra vilken äldreomsorg åtminstone delvis på finska
erbjuds de äldre som inte vårdas på det finskspråkiga äldreboendet Onnela. Vad
har de rätt till och hur kan de gå tillväga för att få tillgång till servicen?
Kötiden till det finskspråkiga demensboendet är
nio månader (nov-14). I Uppsala bor över 900 personer som är 65+ och är födda i
Finland. Äldreboendet på Onnela med sina 20 platser kan omöjligtvis täcka det
framtida behovet av finskspråkig äldreomsorg på finska.
Hållbara
strukturer för kommunens minoritetspolitiska insatser
Diskussioner
om hur de minoritetspolitiska satsningarna på ett säkrare sätt kan integreras i
kommunens ordinarie verksamhet måste påbörjas. Minoritetspolitiken är inget
tillfälligt projekt som tar slut om de årliga statliga medlen till
förvaltningskommunerna i framtiden skulle minska eller till och med ta slut.
Minoritetslagen består och därför anser vi att den finsktalande samordnarens
lön bör komma från kommunens ordinarie budget. Så har man gjort i exempelvis
Sigtuna kommun. Att genomföra samma förändring här vore ett bra första steg i
att normalisera minoritetspolitiken i Uppsala kommun.
Nästan
fem år har gått sedan Uppsala blev förvaltningskommun för finska och det vore
dags för en utvärdering. Har man lyckats bygga upp hållbara strukturer för
arbetet? Planeras arbetet med det finska förvaltningsområdet strategiskt och
långsiktigt? Vilka mål har kommunen för arbetet med det finska språket? Finns
det nödvändiga styrdokument för arbetet? Kommunens policy beträffande
nationella minoriteter är enligt vår mening mycket allmän och mångtydig.
Inför
nästa femårsperiod bör man precisera viktiga delmål i samråd med minoriteten.
Med vänlig hälsning,
Styrelsen för
Sverigefinnarnas språk- och kulturförening (Rusukki)
Kommentit
Lähetä kommentti