Den 2 maj 2016 fick Rusukki ta del av Uppsala kommuns förslag till omorganisation av modersmålsstödet i förskolan. Vi har idag skickat våra synpunkter till kommunpolitiker, tjänstemän och andra berörda (se nedan). (Kommunens förslag till omorganisation kan du läsa här:)
Uppsala den 5 maj 2016
Till berörda parter i
Uppsala kommun
Vi i Sverigefinnarnas språk- och kulturförening vill härmed uttrycka
vår oro över planerna på att ändra formerna för modersmålsstödet i förskolorna
i Uppsala kommun. Vi hänvisar till Utbildningsförvaltningens förslag till
beslut "Genomlysning av modersmål i förskolan" samt till samrådet med
Uppsala kommun den 2/5 där planerna presenterades. Med hänvisning till Lagen om
nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) anser vi att stödet för
finska i förskolan ska garanteras och förbättras, inte försämras, men det är något
som vi anser riskerar att bli följden, om det förslag som presenterades i "Genomlysning
av modersmål i förskolan" och i den ppt-presentation som vi fick ta del av
under samrådet den 2/5 blir verklighet i Uppsala kommun.
Vi är också mycket oroade över att vi endast av en slump – via en
modersmålspedagog i ett helt annat språk – fått reda på förslaget och att vi
har varit tvungna att kräva att få ta upp frågan på ett samråd som hade ett
helt annat tema. Kommunen har enligt lagen en skyldighet att samråda med
minoritetens representanter om frågor som direkt angår dem. Finska
förskolebarns lagstadgade rätt till förskoleverksamhet helt eller delvis på
finska är förmodligen den allra viktigaste frågan när det gäller att skydda och
främja finska språket i Sverige.
Maria Gardfjell och Tarja Onegård skrev i UNT så sent som 2013:
”Forskning visar att språkutvecklingen är som mest intensiv i förskoleåldern
och att då kunna erbjuda ett bra modersmålsstöd redan i förskolan är mycket
viktigt. I Uppsala finns ett bra stöd, men alla förskolor utnyttjar inte stödet
i den utsträckning som bäst skulle gynna barnen. I vissa enstaka språk kan
kommunen inte erbjuda stöd på grund av att lärare saknas eller med motiveringen
att språkgruppen är för liten.” Nu har man svängt och de modersmålspedagoger
som faktiskt finns och har den viktiga språk- och kulturkompetensen och
erfarenheten riskerar att bli uppsagda. Vi är många som har varit stolta över
att man i Uppsala har sett modersmålspedagogerna som ett viktigt stöd till de flerspråkiga
barnens språkutveckling och att man inte följt efter de kommuner som skurit ner
på den resursen. All seriös forskning visar att det är bra för barnen, för
familjen och för hela samhället att barnen får en chans att utveckla de språk
som talas i hemmen och därigenom även utveckla en positiv flerkulturell
identitet. Som förslaget ser ut i dagsläget är allt detta i fara, eftersom man
föreslår att de enda individerna som är kompetenta i språken och kulturerna i
fråga inte ska få bli kvar.
Vi som representerar finska språket är mycket glada över att
Uppsala kommun idag erbjuder finskspråkig förskoleverksamhet på avdelningen
Huvikumpu vid Hällby förskola. Men eftersom alla barn i behov av stöd i
finska, av geografiska eller andra skäl, inte har möjlighet att gå där, anser
vi att deras möjligheter till modersmålsstöd helt eller delvis på finska nu
riskerar att försvinna helt. Vi anser att dessa runt 50 barn måste garanteras
åtminstone det stöd de hittills kunnat få (egentligen är de ju berättigade till
mer eftersom lagen talar om förskoleverksamhet åtminstone delvis finska; detta
är en särrättighet för finska, samiska och meänkieli i deras respektive
förvaltningskommuner). Vi anser också att detta stöd ska ges av utbildade
modersmålspedagoger med gedigna kunskaper i finska och finsk kultur. Tekniska
hjälpmedel kan utgöra bra komplement, stimulerande verktyg och något som många
barn tycker om, men vi anser inte att
de kan ersätta språk- och kulturkompetenta modersmålspedagoger.
Kommentarer till rapporten "Genomlysning av modersmål i
förskolan":
- Även vi anser att språket ska användas i meningsfulla sammanhang
för att språkutveckling ska ske, varför inte modersmålsundervisningen som ges
av språk- och kulturkompetenta pedagoger bör tas bort.
- Vidare läser vi att "Skolinspektionen lämnade ett
föreliggande som innebär att kommunen måste se till alla barn i kommunens
förskolor som har ett annat modersmål än svenska, ska ges möjlighet att
utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet i förskolans kontinuerliga
verksamhet". Vi anser att detta inte kan skötas av icke-finskkunnig
personal även om de i början får konsulthjälp för att utveckla barnens finska.
- Under Synpunkter från berörda verksamheter står att läsa:
"Modersmålspedagogerna uttrycker oro över att förskollärarna inte alltid
har kompetens att ge stöd i olika språk och kulturer". Vi anser att deras
oro ska tas på allvar. Det är också modersmålspedagogerna som ser barnets
språkutveckling i vardagen och de är en viktig länk mellan hemmet och förskolan
när det gäller språket och barns kulturella identitet.
- Vidare står det att "Chefer och förskollärare har uttryckt
missnöje med nuvarande modersmålsstöd eftersom det ges i för liten omfattning
och för sällan för att tillgodose barnens behov". Vi kan inte annat än
instämma i detta missnöje, och det vore katastrofalt om även det stöd som ges
nu tas bort. I stället borde stödet öka, inte minska, vilket vi anser vara
följden av det för oss presenterade förslaget.
Efter
allt som vi har fått höra och läsa är vi oroliga för att det aktuella förslaget
i verkligheten speglar en total kursändring i vår kommun i riktning mot en mer
symbolisk ”mångkulturalism”, bort från ett konkret, fungerande stöd till språk
och identitet. Vi har tagit del av Skolinspektionens kritik från 2013 som det
aktuella förslaget baserar sig på, och vi kan inte förstå att den kan tolkas så
som man gjort i detta fall. Det är ytterst beklagligt och kan i värsta fall
leda till mindre tillit till och tro på kommunen och politikerna bland familjer
till flerspråkiga barn som får höra att modersmålsstödet ska utökas samtidigt
som planen är att avskeda de språk- och kulturkompetenta pedagogerna. Och det allra
allvarligaste är att enskilda barn inte får det stöd som de behöver och som de
har rätt till enligt förskolans läroplan, artikel 30 i barnkonventionen och i
detta fall även lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Med vänlig hälsning,
Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala (Rusukki)
Anna Pilvinen, ordförande
Närvarande vid samrådet den 2 maj:
Leena Huss
Beate Hyttinen Lindgren
Tiina Kiveliö Ritzén
Tuuli Uljas
Kommentit
Lähetä kommentti